Globventiler, slussventiler, fjärilsventiler, backventiler, kulventiler etc. är alla oumbärliga styrkomponenter i olika rörledningssystem. Varje ventil skiljer sig åt i utseende, struktur och till och med funktionell användning. Men jordventilen och slussventilen har vissa likheter i utseende, och båda har funktionen att stänga av i rörledningen, så många vänner som har liten kontakt med ventiler kommer att förväxla de två. Faktum är att om man observerar noggrant är skillnaden mellan jordventilen och slussventilen ganska stor.

1 Strukturell

När installationsutrymmet är begränsat bör man vara uppmärksam på valet. Slidventilen kan stängas tätt mot tätningsytan med hjälp av medeltrycket för att uppnå effekten av att inte läcka. Vid öppning och stängning,ventilkärnan och ventilsätets tätningsytaär alltid i kontakt och gnider mot varandra, så tätningsytan slits lätt. När slussventilen är nära stängning är tryckskillnaden mellan rörledningens fram- och baksida mycket stor, vilket gör att tätningsytan slits allvarligare. Slussventilens struktur kommer att vara mer komplicerad än en kulventil. Ur utseendesynpunkt är slussventilen under samma kaliber högre än kulventilen, och kulventilen är längre än slussventilen. Dessutom är slussventilen också uppdelad i en stigande spindel och en dold spindel. Kulventilen har inte.

2 Arbetsprincip

När stoppventilen öppnas och stängs är den av typen med stigande ventilspindel, det vill säga när handratten vrids roterar handratten och stiger och sänks med ventilspindeln. Slidventilen vrider handratten för att få ventilspindeln att höjas och sänkas, och handrattens position förblir oförändrad. Flödeshastigheten är annorlunda. Slidventilen kräver full öppning eller full stängning, medan stoppventilen inte gör det. Stoppventilen har specificerade inlopps- och utloppsriktningar; slussventilen har inga krav på inlopps- och utloppsriktning. Dessutom har slussventilen bara två tillstånd: full öppning eller full stängning. Slidens öppnings- och stängningsslag är stort och öppnings- och stängningstiden är lång. Ventilplattans rörelseslag är mycket kortare, och stoppventilens ventilplatta kan stanna på en viss plats under rörelsen för flödesreglering. Slidventilen kan endast användas för avstängning och har inga andra funktioner.

3 Prestandaskillnad

Avstängningsventilen kan användas för både skärningavstängning och flödesreglering. Stoppventilens vätskemotstånd är relativt stort, och det är mer arbetskrävande att öppna och stänga, men eftersom ventilplattan är kort från tätningsytan är öppnings- och stängningsslaget kort. Eftersom slussventilen bara kan öppnas och stängas helt, är mediets flödesmotstånd i ventilhusets kanal nästan 0 när den är helt öppen, så slussventilen kommer att vara mycket arbetsbesparande att öppna och stänga, men spjället är långt ifrån tätningsytan, och öppnings- och stängningstiden är lång.

4 Installation och flödesriktning

Slussventilen har samma effekt i båda riktningarna, och det finns inga krav på inlopps- och utloppsriktningar under installationen, och mediet kan flöda i båda riktningarna. Avstängningsventilen måste installeras strikt i pilens riktning på ventilhuset. Det finns också en tydlig reglering för inlopps- och utloppsriktningarna för avstängningsventilen. Mitt lands ventil "tre-i-ett" föreskriver att avstängningsventilens flödesriktning alltid är från topp till botten.

Avstängningsventilen har lågt inlopp och högt utlopp, och utifrån är det uppenbart att rörledningen inte ligger på samma horisontella linje. Slidventilens flödeskanal ligger på samma horisontella linje. Slidventilens slaglängd är större än avstängningsventilens.

Ur flödesmotståndsperspektiv har slussventilen ett litet flödesmotstånd när den är helt öppen, och backventilen har ett stort flödesmotstånd. Flödesmotståndskoefficienten för en vanlig slussventil är cirka 0,08~0,12, öppnings- och stängningskraften är liten och mediet kan flöda i två riktningar. Flödesmotståndet för vanliga stoppventiler är 3-5 gånger högre än för slussventiler. Vid öppning och stängning krävs tvångsstängning för att uppnå tätning. Stoppventilens ventilkärna kommer endast i kontakt med tätningsytan när den är helt stängd, så slitaget på tätningsytan är mycket litet. Eftersom huvudflödeskraften är stor bör stoppventiler som behöver ett ställdon vara uppmärksamma på justeringen av momentregleringsmekanismen.

Det finns två sätt att installera stoppventilen. Det ena är att mediet kan komma in från botten av ventilkärnan. Fördelen är att packningen inte är under tryck när ventilen är stängd, vilket kan förlänga packningens livslängd, och packningen kan bytas ut när rörledningen framför ventilen är under tryck; nackdelen är att ventilens drivmoment är stort, ungefär en gång så stort som flödet från toppen, och den axiella kraften på ventilskaftet är stor, och ventilskaftet är lätt att böja. Därför är denna metod i allmänhet endast lämplig för stoppventiler med liten diameter (under DN50), och stoppventiler över DN200 använder metoden där mediet flödar in från toppen. (Elektriska stoppventiler använder i allmänhet metoden där mediet kommer in från toppen.) Nackdelen med metoden där mediet kommer in från toppen är exakt motsatsen till metoden att komma in från botten.