1 Viktiga punkter vid val av ventil

1.1 Förtydliga syftet med ventilen i utrustningen eller anordningen

Bestäm ventilens arbetsförhållanden: tillämpligt mediums beskaffenhet, arbetstryck, arbetstemperatur och driftkontrollmetod etc.;

1.2 Välj korrekt ventiltyp

Rätt val av ventiltyp baseras på konstruktörens fullständiga förståelse för hela produktionsprocessen och driftsförhållandena. Vid val av ventiltyp bör konstruktören först behärska varje ventils strukturella egenskaper och prestanda;

1.3 Bestäm ventilens ändkoppling

Bland gängade anslutningar, flänsanslutningar och svetsade ändanslutningar är de två första vanligast förekommande. Gängade ventiler är huvudsakligen ventiler med en nominell diameter på mindre än 50 mm. Om diametern är för stor är installation och tätning av anslutningen mycket svår. Flänsanslutna ventiler är enklare att installera och demontera, men de är tyngre och dyrare än gängade ventiler, så de är lämpliga för röranslutningar med olika diametrar och tryck. Svetsade anslutningar är lämpliga för tunga belastningsförhållanden och är mer tillförlitliga än flänsanslutningar. Det är dock svårt att demontera och återmontera ventiler som är anslutna genom svetsning, så dess användning är begränsad till de tillfällen då de vanligtvis kan fungera tillförlitligt under lång tid, eller användningsförhållandena är hårda och temperaturen är hög;

1.4 Val av ventilmaterial

Förutom att beakta arbetsmediets fysikaliska egenskaper (temperatur, tryck) och kemiska egenskaper (korrosivitet), bör man beakta mediets renhet (om det finns fasta partiklar) vid val av material för ventilskal, inre delar och tätningsyta. Dessutom bör man beakta relevanta statliga och användarmyndighetsföreskrifter. Korrekt och rimligt val av ventilmaterial kan uppnå den mest ekonomiska livslängden och ventilens bästa prestanda. Valordningen för ventilhusmaterial är: gjutjärn-kolstål-rostfritt stål, och valordningen för tätningsringsmaterial är: gummi-kopparlegerat stål-F4;

1.5 Andra

Dessutom bör flödeshastigheten och trycknivån för vätskan som flödar genom ventilen bestämmas, och lämplig ventil bör väljas med hjälp av befintlig information (såsom ventilproduktkataloger, ventilproduktprover etc.).

2 Introduktion till vanliga ventiler

Det finns många typer av ventiler, och varianterna är komplexa. Huvudtyperna ärslussventiler, stoppventiler, strypventiler,fjärilsventiler, kägelventiler, kulventiler, elektriska ventiler, membranventiler, backventiler, säkerhetsventiler, tryckreduceringsventiler,ångfällor och nödavstängningsventiler,Bland de vanligt förekommande är slussventiler, stoppventiler, strypventiler, kägelventiler, fjärilsventiler, kulventiler, backventiler och membranventiler.

2.1 Slidventil

En slussventil är en ventil vars öppnings- och stängningskropp (ventilplatta) drivs av ventilspindeln och rör sig upp och ner längs ventilsätets tätningsyta, vilket kan ansluta eller stänga av vätskans passage. Jämfört med stoppventilen har slussventilen bättre tätningsprestanda, mindre vätskemotstånd, mindre ansträngning vid öppning och stängning och har viss justeringsprestanda. Det är en av de mest använda avstängningsventilerna. Nackdelarna är stor storlek, mer komplex struktur än stoppventilen, lätt slitage på tätningsytan och svårt underhåll. Den är i allmänhet inte lämplig för strypning. Beroende på gängpositionen på slussventilens spindel kan den delas in i två typer: stigande ventiltyp och dold ventiltyp. Beroende på slussplattans strukturella egenskaper kan den delas in i två typer: kiltyp och parallelltyp.

2.2 Avstängningsventil

Stoppventilen är en nedåtgående stängningsventil, där öppnings- och stängningsdelarna (ventilskivan) drivs av ventilspindeln för att röra sig upp och ner längs ventilsätets axel (tätningsyta). Jämfört med slussventilen har den god justeringsprestanda, dålig tätningsprestanda, enkel struktur, bekväm tillverkning och underhåll, stor vätskebeständighet och lågt pris. Det är en vanligt förekommande avstängningsventil, vanligtvis använd för rörledningar med medelstor och liten diameter.

2.3 Kulventil

Kulventilens öppnings- och stängningsdelar är sfärer med cirkulära genomgående hål, och sfären roterar med ventilspindeln för att åstadkomma öppning och stängning av ventilen. Kulventilen har en enkel struktur, snabb omkoppling, bekväm drift, liten storlek, låg vikt, få delar, lågt vätskemotstånd, god tätning och enkelt underhåll.

2.4 Gasspjäll

Förutom ventilskivan har strypventilen i princip samma struktur som stoppventilen. Dess ventilskiva är en strypningskomponent, och olika former har olika egenskaper. Ventilsätets diameter bör inte vara för stor, eftersom dess öppningshöjd är liten och mediets flödeshastighet ökar, vilket accelererar erosionen av ventilskivan. Strypventilen har små dimensioner, låg vikt och god justeringsprestanda, men justeringsnoggrannheten är inte hög.

2.5 Pluggventil

Kägelventilen använder en kägelkropp med ett genomgående hål som öppnings- och stängningsdel, och kägelkroppen roterar med ventilspindeln för att uppnå öppning och stängning. Kägelventilen har en enkel struktur, snabb öppning och stängning, enkel manövrering, litet vätskemotstånd, få delar och låg vikt. Kägelventiler finns i rak, trevägs och fyrvägsutförande. Raka kägelventiler används för att stänga av mediet, och trevägs och fyrvägs kägelventiler används för att ändra mediets riktning eller avleda mediet.

2.6 Fjärilsventil

Fjärilsventilen är en fjärilsplatta som roterar 90° runt en fast axel i ventilhuset för att slutföra öppnings- och stängningsfunktionen. Fjärilsventilen är liten i storlek, lätt i vikt, enkel i struktur och består av endast ett fåtal delar.

Och den kan snabbt öppnas och stängas genom att rotera 90°, och den är enkel att använda. När fjärilsventilen är i helt öppet läge är tjockleken på fjärilsplattan det enda motståndet när mediet strömmar genom ventilhuset. Därför är tryckfallet som genereras av ventilen mycket litet, så den har goda flödesregleringsegenskaper. Fjärilsventiler är indelade i två typer av tätning: elastisk mjuktätning och metallhårdtätning. För elastiska tätningsventiler kan tätningsringen vara inbäddad i ventilhuset eller fäst vid fjärilsplattans periferi. Den har god tätningsprestanda och kan användas för strypning, såväl som för medelstora vakuumrörledningar och korrosiva medier. Ventiler med metalltätningar har generellt sett en längre livslängd än ventiler med elastiska tätningar, men det är svårt att uppnå fullständig tätning. De används vanligtvis i tillfällen där flöde och tryckfall varierar kraftigt och god strypningsprestanda krävs. Metalltätningar kan anpassa sig till högre driftstemperaturer, medan elastiska tätningar har nackdelen att de begränsas av temperaturen.

2.7 Backventil

En backventil är en ventil som automatiskt kan förhindra vätskeåterflöde. Backventilens ventilskiva öppnas under påverkan av vätsketrycket, och vätskan flödar från inloppssidan till utloppssidan. När trycket på inloppssidan är lägre än trycket på utloppssidan stängs ventilskivan automatiskt under påverkan av faktorer som vätsketrycksskillnaden och sin egen gravitation för att förhindra vätskeåterflöde. Beroende på konstruktionsformen är den indelad i en lyftbackventil och en svängbackventil. Lyftbackventilen har bättre tätning än svängbackventilen och större vätskemotstånd. För sugporten på pumpens sugrör bör en fotventil väljas. Dess funktion är: att fylla pumpens inloppsrör med vatten innan pumpen startas; att hålla inloppsröret och pumphuset fulla med vatten efter att pumpen stoppats som förberedelse för omstart. Fotventilen är vanligtvis endast installerad på det vertikala röret vid pumpinloppet, och mediet flödar från botten till toppen.

2.8 Membranventil

Membranventilens öppnings- och stängningsdel är ett gummimembran, som är inklämt mellan ventilhuset och ventilkåpan.

Den utskjutande delen av membranet är fixerad på ventilspindeln, och ventilhuset är fodrat med gummi. Eftersom mediet inte kommer in i ventilkåpans inre hålighet behöver ventilspindeln ingen packbox. Membranventilen har en enkel struktur, god tätningsprestanda, enkelt underhåll och låg vätskemotstånd. Membranventiler är indelade i överfallsventiltyp, rak genomgångsventiltyp, rätvinklig ventiltyp och likströmsventiltyp.

3 Vanliga instruktioner för val av ventil

3.1 Instruktioner för val av slussventil

Generellt sett bör slussventiler väljas först. Förutom ånga, olja och andra medier är slussventiler även lämpliga för medier som innehåller granulära fasta ämnen och hög viskositet, och är lämpliga för ventiler för avluftning och lågvakuumsystem. För medier med fasta partiklar bör slussventilhuset ha ett eller två spolhål. För lågtemperaturmedier bör en specialslussventil för låg temperatur väljas.

3.2 Instruktioner för val av stoppventil

Avstängningsventilen är lämplig för rörledningar med låga krav på vätskemotstånd, det vill säga att tryckförlusten inte beaktas för stor, såväl som rörledningar eller anordningar med högtemperatur- och högtrycksmedier. Den är lämplig för ång- och andra medieledningar med DN < 200 mm; små ventiler kan använda avstängningsventiler, såsom nålventiler, instrumentventiler, provtagningsventiler, tryckmätningsventiler etc.; avstängningsventiler har flödesreglering eller tryckreglering, men regleringsnoggrannheten är inte hög och rörledningsdiametern är relativt liten, så avstängningsventiler eller strypventiler bör väljas; för mycket giftiga medier bör bälgtätade avstängningsventiler väljas; men avstängningsventiler bör inte användas för medier med hög viskositet och medier som innehåller partiklar som lätt kan fällas ut, och de bör inte heller användas som avluftningsventiler och ventiler för lågvakuumsystem.

3.3 Instruktioner för val av kulventil

Kulventiler är lämpliga för medier med låg temperatur, högt tryck och hög viskositet. De flesta kulventiler kan användas i medier med suspenderade fasta partiklar, och kan även användas för pulverformiga och granulära medier enligt tätningens materialkrav. Helkanaliga kulventiler är inte lämpliga för flödesreglering, men är lämpliga för tillfällen som kräver snabb öppning och stängning, vilket är bekvämt för nödavstängning vid olyckor. Kulventiler rekommenderas vanligtvis för rörledningar med strikt tätningsprestanda, slitage, krympkanaler, snabb öppning och stängning, högtrycksavstängning (stor tryckskillnad), lågt brus, förgasningsfenomen, litet driftmoment och litet vätskemotstånd. Kulventiler är lämpliga för lätta konstruktioner, lågtrycksavstängning och korrosiva medier. Kulventiler är också de mest ideala ventilerna för medier med låg temperatur och djup kallt vatten. För rörledningssystem och anordningar för medier med låg temperatur bör lågtemperaturkulventiler med ventilkåpor väljas. Vid användning av flytande kulventiler bör ventilsätesmaterialet bära kulans och arbetsmediets belastning. Kulventiler med stor diameter kräver större kraft under drift, och kulventiler med DN≥200 mm bör använda snäckväxel; fasta kulventiler är lämpliga för tillfällen med större diametrar och högre tryck; dessutom bör kulventiler som används för rörledningar med mycket giftiga processmaterial och brandfarliga medier ha brandsäkra och antistatiska strukturer.

3.4 Instruktioner för val av gasspjäll

Strypventiler är lämpliga för tillfällen med låg medietemperatur och högt tryck, och är lämpliga för delar som behöver justera flöde och tryck. De är inte lämpliga för medier med hög viskositet som innehåller fasta partiklar, och är inte lämpliga för avstängningsventiler.

3.5 Instruktioner för val av kägelventil

Kägelventiler är lämpliga för tillfällen som kräver snabb öppning och stängning. De är generellt sett inte lämpliga för ånga och högtemperaturmedier. De används för medier med låg temperatur och hög viskositet, och är även lämpliga för medier med suspenderade partiklar.

3.6 Urvalsinstruktioner för fjärilsventil

Fjärilsventiler är lämpliga för tillfällen med stora diametrar (t.ex. DN﹥600 mm) och krav på korta konstruktionslängder, såväl som tillfällen som kräver flödesreglering och snabb öppning och stängning. De används generellt för medier som vatten, olja och tryckluft med temperaturer ≤80 ℃ och tryck ≤1,0 MPa; eftersom fjärilsventiler har en relativt stor tryckförlust jämfört med slussventiler och kulventiler, är fjärilsventiler lämpliga för rörledningssystem med låga tryckförlustkrav.

3.7 Instruktioner för val av backventil

Backventiler är generellt lämpliga för rena medier och är inte lämpliga för medier som innehåller fasta partiklar och hög viskositet. När DN≤40 mm är det lämpligt att använda en lyftande backventil (får endast installeras på horisontella rör); när DN＝50～400 mm är det lämpligt att använda en svänglyftande backventil (kan installeras på både horisontella och vertikala rör. Om den installeras på ett vertikalt rör bör mediets flödesriktning vara nedifrån och upp); när DN≥450 mm är det lämpligt att använda en buffertbackventil; när DN＝100～400 mm kan även en waferbackventil användas; svängbackventilen kan tillverkas för ett mycket högt arbetstryck, PN kan nå 42 MPa, och kan appliceras på alla arbetsmedier och alla arbetstemperaturintervall beroende på de olika materialen i höljet och tätningarna. Mediet är vatten, ånga, gas, korrosivt medium, olja, medicin etc. Mediets arbetstemperaturintervall ligger mellan -196～800 ℃.

3.8 Instruktioner för val av membranventil

Membranventiler är lämpliga för olja, vatten, sura medier och medier som innehåller suspenderat material med en arbetstemperatur under 200 ℃ och ett tryck under 1,0 MPa, men inte för organiska lösningsmedel och starka oxidanter. Membranventiler av överfallstyp är lämpliga för slipande granulära medier. Flödeskarakteristiktabellen bör användas för val av membranventiler av överfallstyp. Membranventiler med rak genomgång är lämpliga för viskösa vätskor, cementslam och sedimentära medier. Förutom vid specifika krav bör membranventiler inte användas på vakuumrörledningar och vakuumutrustning.